Jedi-Nea

 

Varför existerar mobbning? Hur kan människor sjunka så lågt och trycka ner en annan människa? 

 

Jag blir så förbannad när jag tänker på detta å framför allt skriver om det..då känner jag för att vara som nån Jesus typ å kliva in i varje klass å utrota mobbningen..! 

 

Sätt in dig i situationen...

 

Du mobbar en tjej som är 13 år, hon går sista terminen i sexan. Du mobbar henne för att hon "stör" fast hon inte gjort dig något, fast hon inte gör något ljud ifrån sig. Du mobbar henne för att hon är ful, du säger att den fulaste människan i världen är finare än henne. Du mobbar henne och kallar henne hora, jävla fitta, jävla äckel osv, för att hon är jobbig, fastän hon inte gjort dig något, fastän hon inte vill någon något ont alls. Du mobbar henne och ger henne blickar, blickar som skulle kunna döda om de så kunde. Du mobbar henne och får med dig en till, sedan en till och tillslut hela klassen. Hon har hela klassen mot sig själv. Vad är en person mot 20 andra? Hur ska EN person orka stå emot 20 stycken idioter? Hur ska hon, som är i en väldigt sårbar ålder kunna orka med livet, skolan och allt däromkring? 

En dag kommer hon inte till skolan. Den dagen är det försent att avsluta mobbningen för hon har redan tagit sitt liv för att hon inte orkar mer. 

 

Att du är den mobbade 13-åriga tjejen som går sista terminen i sexan. Det är du som blir mobbad för att du stör fastän du inte gjort något. Det är du som blir mobbad för att du är ful. Det är du som blir mobbad och blir kallad för hora, jävla fitta, jävla äckel osv. Det är du som blir mobbad och får alla dessa tusen blickar som verkligen skär in i din själ och du vill helst bara sjunka genom marken å allt därefter. Det är du som blir mobbad av en person och sen flera å flera, tillslut är hela klassen emot dig. Hur ska du orka stå emot 20 personer? Du sitter oftast själv och äter i matsalen och även där får du blickar och spydiga kommentarer. Det är du som blir hotad av att bli dödad om du sätter din fot på skolan. Tänk också att du inte berättar det här för någon för att du inte vill oroa någon eller få någon att tro att du verkar svag och lättpåverkad. Tänk att hålla allt detta inombords. 

En dag kommer du inte till skolan för din ork har tagit slut. Du orkar inte leva med detta längre. Det blir lättare så tror du. Hur känner nu mamma och pappa när du inte finns längre och du inte har berättat varför du gjorde som du gjorde? 

 

Vilket kändes jobbigast? Vad är det som frustrerar? VARFÖR kan vi inte bara sluta? Hur ska man reagera på detta? Hur ska man göra? Tillsammans. 

Ärligt talat? 

 

Vad är det som får oss att mobba andra? 

* Individuell osäkerhet vad kan gälla det mesta? 

* Bekräftelsebehov 

* Osäkerhet vad gäller klassen 

* Behov av att själv få lyftas fram

Osv. 

Men Varför tacklar vi dessa osäkerheter och behov med att trycka ner andra? Andra personer som är precis lika mycket värda som alla andra, vilken människa på planeten Jorden som helst? 

 

 Om det är någon som blir mobbad...snälla berätta det för mamma, pappa, lärare och alla däremellan som är bra om de vet. Det är bara för din egen skull! Du är inte svag bara för att du berättar. Du övervinner allt i och med det. Du har redan segrat över mobbarna om du berättar och tar till hjälp för att mobbarna ska förstå vad de har gjort. 

 

(Exemplen kan tas med en kille också men då blir blogginlägget så långt. Det får bli nästa gång jag skriver om mobbning.)

 

Till Er utsatta....Glöm inte: 

 

 

DU förtjänar inte att bli behandlad såhär. DU förtjänar att bli behandlad med respekt från alla. 

DU förtjänar inte att behandla någon såhär. DU ska behandla alla med respekt. 

 

Alla har vi lika mycket rätt till att finnas till, att få vara där vi vill, när vi vill och hur vi vill. Det är inte någon som ska lägga sig i.

 

 

Var varandras förebilder!